SO-portalen · Samhällskunskap · Så styrs Sverige

Riksdagen och regeringen
– så styrs Sverige i praktiken

En interaktiv artikel om hur riksdagen fattar beslut, hur regeringen styr landet i vardagen och hur samspelet mellan dem håller den svenska demokratin igång.

349LedamöterRiksdagen består av 349 folkvalda ledamöter.
4 årValperiodVal till riksdag, region och kommun hålls vart fjärde år.
PropositionFörslagRegeringens lagförslag till riksdagen kallas proposition.
KUGranskningKonstitutionsutskottet granskar hur regeringen sköter sitt arbete.

I Sverige är det riksdagen och regeringen som har det politiska ansvaret för att styra landet. De har olika uppgifter, men de är samtidigt beroende av varandra. Riksdagen representerar folket och fattar de stora besluten. Regeringen leder landet i vardagen och ser till att besluten genomförs.

För att förstå hur Sverige styrs i praktiken behöver man inte bara veta vad riksdagen och regeringen är, utan också hur de samspelar. Det är i det samspelet som parlamentarismen blir tydlig. Medborgarna väljer riksdagen. Riksdagen godkänner en statsminister. Regeringen styr landet, men måste hela tiden tolereras av riksdagen.

Det betyder att makten i Sverige inte ligger hos en enda person. Den är uppdelad, kontrollerad och reglerad. Det är en av de viktigaste grunderna i ett demokratiskt samhälle.

Del 1 · Folkets representanter

Riksdagen fattar besluten

Vad är riksdagen?

Riksdagen är Sveriges högsta beslutande organ. Den består av 349 ledamöter som väljs av medborgarna i allmänna val. Ledamöterna representerar inte bara sina partier utan också väljarna som gett dem sitt förtroende.

Stiftar lagarRiksdagen beslutar vilka lagar som ska gälla i Sverige.
Beslutar om budgetenRiksdagen avgör hur statens pengar ska fördelas.
Kontrollerar regeringenRiksdagen granskar att regeringen sköter sitt uppdrag.

Varför är riksdagen viktig?

Genom riksdagen utövar medborgarna sin makt. När människor röstar påverkar de vilka partier och politiker som ska bestämma i landet. Om väljarna tycker att politiken blivit dålig kan de rösta annorlunda i nästa val.

Det gör riksdagen till länken mellan folkets vilja och statens beslut. Därför är val, mandat och representation centrala delar av svensk demokrati.

Interaktiv överblick

Riksdagens arbete i fem steg

Steg 1Val

Väljarna röstar fram riksdagens ledamöter.

Steg 2Utskott

Förslag granskas i utskott med ansvar för olika områden.

Steg 3Debatt

Ledamöterna diskuterar förslaget i kammaren.

Steg 4Omröstning

Riksdagen röstar om hur beslutet ska bli.

Steg 5Beslut

Lagen eller budgeten blir verklighet om förslaget antas.

Del 2 · Leder och genomför

Regeringen styr i vardagen

Riksdagen

Fattar beslut, stiftar lagar och bestämmer över statens budget. Den kontrollerar också att regeringen sköter sitt arbete.

SAMSPEL

Regeringen

Leder landet i vardagen, genomför riksdagens beslut, lägger fram propositioner och ansvarar för statens förvaltning och utrikespolitik.

Statsministern och ministrarna

Regeringen leds av statsministern och består av ministrar som ansvarar för olika politikområden, till exempel skola, ekonomi, försvar och utrikespolitik. De flesta ministrar leder ett departement där tjänstemän förbereder underlag och arbetar fram förslag.

Regeringens viktigaste roll är att omsätta riksdagens beslut i praktiken. Utan regeringens arbete skulle besluten stanna på papper.

Parlamentarism

Regeringen kan inte styra fritt. För att få sitta kvar måste den tolereras av riksdagen. Det kallas parlamentarism. Om en majoritet i riksdagen inte längre accepterar regeringen kan den i värsta fall fällas.

Det gör att regeringen hela tiden måste ta hänsyn till riksdagens stöd, även efter att en statsminister blivit vald.

Del 3 · Från idé till beslut

Hur blir en lag till?

De flesta lagförslag kommer från regeringen och kallas propositioner. Men även riksdagens ledamöter kan lämna egna förslag. De kallas motioner. Oavsett var förslaget kommer ifrån måste det granskas innan riksdagen kan besluta.

Regeringen lämnar ofta en proposition, men en eller flera riksdagsledamöter kan också lägga fram en motion.
Ett utskott granskar förslaget, diskuterar innehållet och väger olika argument mot varandra.
Utskottet sammanfattar sitt arbete i ett betänkande där det föreslår hur riksdagen bör besluta.
Ledamöterna debatterar frågan i riksdagen och genomför sedan en omröstning.
Om riksdagen röstar ja blir förslaget antaget. Därefter kan lagen träda i kraft.
Del 4 · Demokratisk säkerhet

Maktbalans och kontroll

Så kontrolleras regeringen

Riksdagens ledamöter kan ställa frågor till ministrar. Det gör att regeringen måste förklara och försvara sin politik öppet.
Konstitutionsutskottet, KU, granskar om regeringen följer reglerna och sköter sitt arbete på rätt sätt.
Om riksdagen inte längre har förtroende för regeringen eller en minister kan den rikta en misstroendeförklaring. Då kan regeringen eller ministern tvingas avgå.
Offentlighetsprincipen gör att medborgare och journalister kan granska myndigheter och makthavare. Det stärker demokratin.
Interaktivt moment

Du sitter i riksdagen

Regeringen har tappat stöd i en viktig fråga. Vad händer om riksdagen anser att regeringen inte längre har förtroende?

Arbeta vidare

Quiz, skrivfrågor, podd och källor

1. Vad är riksdagens viktigaste roll?

2. Vad menas med parlamentarism?

3. Vad kallas regeringens lagförslag?

4. Var sker mycket av riksdagens arbete?

5. Vad händer efter att ett utskott behandlat ett förslag?

6. Vilket påstående stämmer bäst?

Förklara samspelet

Beskriv med egna ord hur riksdagen och regeringen samarbetar när Sverige styrs. Använd gärna orden riksdag, regering, parlamentarism och beslut.

Vad händer om stödet försvinner?

Förklara vad som kan hända om riksdagen inte längre har förtroende för regeringen. Varför är detta viktigt i en demokrati?

Följ ett lagförslag

Skriv en kort förklaring där du steg för steg visar hur ett lagförslag går från idé till beslut i riksdagen.

Varför finns utskott?

Resonera om varför riksdagen inte bara röstar direkt om alla frågor utan först låter utskotten granska förslagen.

Poddspår

Använd artikeln som förförståelse och låt eleverna sedan lyssna på ett avsnitt av SO med Petrus om hur Sverige styrs. Be dem skriva ner tre saker som podden förklarar tydligare än texten.

Parövning

Låt en elev spela riksdag och en annan regering. Den ena ska fatta beslut och den andra ska förklara hur beslutet ska genomföras i praktiken.

Begreppsträning

Arbeta vidare med orden proposition, motion, utskott, betänkande, statsminister och misstroendeförklaring.

Textgrund

Artikeln bygger på innehåll om Sveriges politiska nivåer, riksdagens och regeringens roller, val, regeringsbildning och grundlagar.

Viktiga nyckelidéer i materialet är att riksdagen stiftar lagar och beslutar om budgeten, att regeringen leder landet i vardagen och att regeringen måste ha riksdagens förtroende.

Källkritisk övning

Låt eleverna jämföra artikelns beskrivning av hur en lag blir till med en faktatext från läroboken. Vad är samma? Vad är mer förenklat? Vad har lyfts fram i den interaktiva versionen?

Fördjupning

Arbeta vidare med hur val, mandat, regeringsbildning och misstroendeförklaring hör ihop. Det hjälper eleverna att se att demokrati inte bara handlar om att rösta, utan också om ansvar och kontroll.