I en demokrati är valen grunden för all politisk makt. Det är genom val som medborgarna bestämmer vilka politiker som ska representera dem och fatta beslut i deras ställe. I Sverige hålls allmänna val regelbundet, och efter varje val börjar den komplicerade processen som leder fram till att en ny regering bildas.
Allmänna val i Sverige
I Sverige hålls allmänna val vart fjärde år (den andra söndagen i september). Samma dag röstar väljarna faktiskt i tre helt olika val samtidigt. Dessutom hålls val till Europaparlamentet vart femte år.
För att få rösta i riksdagsvalet, det val som styr hela landets lagar och budget, är kraven strikta: Du måste ha fyllt 18 år och du måste vara svensk medborgare.
Regionvalet handlar mycket om din lokala sjukvård och kollektivtrafik. Här är reglerna mildare: Även vissa utländska medborgare får rösta, förutsatt att de varit folkbokförda i Sverige i tre år i rad.
Kommunvalet styr din skola och äldreomsorg. Precis som i regionvalet får utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i över tre år delta och påverka sitt direkta närområde.
Oavsett vilket val det handlar om vilar systemet på två principer: Valen ska vara fria (ingen får tvinga dig att rösta på något särskilt) och hemliga (du behöver aldrig berätta för någon vad du röstade på).
Hur omvandlas rösterna till platser?
När man röstar väljer man i första hand ett parti. På valsedeln finns partiets namn och en lista med kandidater. Det går också att personrösta, vilket innebär att man sätter ett kryss vid en specifik kandidat man gillar extra mycket.
Ett extremt viktigt begrepp är mandat. Ett mandat är en ”plats” eller en ”stol” i Riksdagen. I Sveriges riksdag finns det exakt 349 mandat som ska fördelas mellan partierna efter valet.
Sverige använder sig av proportionella val. Det betyder att det är rättvist: får ett parti 10% av rösterna i landet, ska de också få ungefär 10% av mandaten (platserna) i riksdagen.
”Det är Sveriges riksdag som utser statsminister, inte väljarna direkt.”
Från valresultat till regering
När rösterna har räknats och resultatet är klart börjar arbetet med att bilda regering. I Sverige röstar vi inte fram en statsminister direkt som i USA. Vi röstar fram Riksdagen, och det är Riksdagens uppgift att godkänna en statsminister.
En central person i detta är Talmannen, som är riksdagens ordförande (och Sveriges högsta ämbete efter Kungen). Talmannen pratar med alla partiledare och föreslår sedan en kandidat till statsminister. Därefter röstar riksdagen.
Sverige har så kallad negativ parlamentarism. Det betyder att en statsminister blir godkänd så länge inte en absolut majoritet (175 stycken) trycker på NEJ-knappen.
Majoritet eller Minoritet?
När statsministern väl är godkänd ska denne bilda sin regering och utse ministrar. Hur stark denna regering blir beror helt på hur många mandat (stolar) partiet eller partierna fick i valet.
I Sverige är det mycket vanligare med minoritetsregeringar. Detta betyder att regeringen är mindre än den samlade oppositionen. Detta leder i sin tur till att regeringen ständigt måste förhandla, kompromissa och samarbeta med andra partier för att få igenom sina budgetar och lagförslag.
Varför kan det ta så lång tid?
Ibland tar det flera månader att bilda regering efter ett val i Sverige. Det beror oftast på att inget tydligt ”block” har över 175 mandat på egen hand. Partierna måste då förhandla med varandra om samarbete och kompromissa bort vissa hjärtefrågor.
Även om processen kan upplevas som långsam och frustrerande, är den ett tecken på att demokratin faktiskt fungerar. Olika åsikter ska vägas mot varandra, och regeringen måste enligt grundlagen ha stöd (eller tolerans) i riksdagen för att få styra landet.