Vad är Makt?
Politik handlar om att diskutera, driva och fatta beslut i frågor som rör det gemensamma. Hur ska resurser fördelas och hur ska makten användas?
Politiska beslut fattas på olika nivåer. Lokalt i kommunen (ska vi bygga en ny skola?), nationellt i riksdagen (ska skatterna sänkas?), och internationellt inom EU. För att få igenom ett beslut krävs oftast en majoritet. Politik är därför konsten att övertyga – men också konsten att kompromissa. Ingen politiker har obegränsad makt.
Formell och informell makt
Den formella makten är den som står inskriven i lagar och grundlagar. Sveriges statsskick (hur landet styrs av riksdag, regering och domstolar) är formell makt. Men det finns också informell makt – makt som inte står i lagen men som påverkar enormt. Företag, medier, influencers och intresseorganisationer (t.ex. Greenpeace) utövar ofta informell makt genom opinionsbildning och lobbying.
Maktsorteraren
Vem har vilken typ av makt i samhället? Sortera aktören i rutan!
Att göra sin röst hörd
Att rösta i val är grunden i en demokrati, men det är långt ifrån det enda sättet att påverka. Du kan engagera dig i en förening, starta en namninsamling på sociala medier, skriva insändare eller demonstrera på gatorna. Till och med dina vardagliga val är politiska – väljer du att köpa eller bojkotta en viss produkt?
Ungas engagemang
Många unga engagerar sig djupt i specifika frågor (som klimat eller rasism) snarare än i traditionell partipolitik. Tyvärr känner en stor andel unga (16-24 år) att de har små möjligheter att påverka samhället i stort.
Från Lobbying till Civil Olydnad
Begreppet aktivism används när människor aktivt agerar för förändring. Det mesta sker inom lagens ramar, men ibland tar det extrema uttryck.
Aktivism-mätaren
Dra i reglaget (klicka på punkterna) för att se var gränsen i demokratin går.
Rösta & Gå med i parti
Kärnan i det representativa demokratiska systemet.
De politiska Ideologierna
Hur ska samhället fungera? Vem ska bestämma? Försök att svara på de frågorna kallas ideologier. En ideologi är en karta över hur man tycker samhället bör se ut (en utopi). De klassiska ideologierna formades under 1700- och 1800-talets revolutioner och industrialisering.
”Ideologier uppstår sällan av en slump. De växer fram som en reaktion när människor upplever att samhället är orättvist.”
Klicka för att läsa mer
Fokus: Individens frihet.
Staten ska lägga sig i så lite som möjligt. Fri handel, företagsamhet och yttrandefrihet är centralt. Alla ska ha rätten att forma sitt eget liv.
Klicka för att läsa mer
Fokus: Jämlikhet och gemensamt ägande.
Växte fram som kritik mot klassklyftorna. Samhällets resurser måste fördelas rättvist, människors behov går före företagens vinst.
Klicka för att läsa mer
Fokus: Bevara traditioner och stabilitet.
Snabba samhällsförändringar (revolutioner) är farliga. Man vill bygga vidare på historiska erfarenheter och betonar personligt ansvar.
Klicka för att läsa mer
Fokus: Miljön och hållbarhet.
Människan är beroende av naturen. Kritiserar överkonsumtion och vill att beslut ska tas med hänsyn till kommande generationer.
Det finns även nyare rörelser som Feminism (kampen för jämställdhet mellan könen) och extrema, auktoritära ideologier som Fascism och Nazism som är raka motsatsen till demokrati, där staten styr med våld och rasistiska grunder.
Höger, Vänster och GAL-TAN
Partier klumpar ofta ihop sig baserat på sin ideologi. Historiskt har Höger-Vänster-skalan (som härstammar från franska revolutionen) varit viktigast. Vänster = staten ska fördela resurser (högre skatt). Höger = staten ska hålla sig undan (individens frihet).
Men idag räcker inte den skalan för att förklara allt. Därför har vi fått GAL-TAN-skalan som mäter kulturella värderingar istället för bara ekonomi.
Politiska Kompassen
Hovra över eller klicka på kvadraterna för att förstå fälten.
Välj ett område i kompassen för att se vad det innebär.
Statsskick och Diktaturer
Ett lands grundlag bestämmer statsskicket. I Sverige har vi representativ demokrati (vi väljer politiker till riksdagen) och parlamentarism (regeringen måste tolereras av riksdagen). Vi har också en monarki, men kungen saknar politisk makt.
Ute i världen ser det mörkare ut. Enligt index från t.ex. Freedom House minskar antalet demokratier. En sann demokrati kräver fria val, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rättssäkerhet. Motsatsen är Diktaturen. Där ligger makten hos en person eller elit, medierna censureras, och mänskliga rättigheter kränks rutinmässigt. Det kan vara enpartistater (Kina), militärdiktaturer (Myanmar) eller teokratier (Iran).