Att lämna sin trygghet är sällan ett enkelt beslut. Geografer använder begreppet migration (att byta bostadsort) och förklarar drivkrafterna med två starka krafter: det som stöter bort oss, och det som lockar oss.
Människan har alltid varit en vandrande art. Från det att de första människorna lämnade den afrikanska kontinenten för tiotusentals år sedan, till dagens globaliserade värld där miljontals människor korsar gränser varje dag. Men varför flyttar vi?
Tänk dig ditt eget liv. Skulle du flytta till en annan kontinent om du fick dubbelt så mycket i lön och chansen till ditt drömjobb? Förmodligen. Skulle du flytta om en missil slog ner i grannens hus och din familjs liv var i fara? Definitivt. Det är detta vi kallar Push-faktorer (saker som stöter bort dig från platsen där du är) och Pull-faktorer (saker som drar dig till en ny, specifik plats).
Den magiska Vågskålen
Ett beslut att flytta är sällan svartvitt. Ofta väger vi för- och nackdelar mot varandra i en osynlig vågskål i huvudet. Ibland är det en stor händelse som fäller avgörandet, ibland många små.
Migrations-simulator
Väg dina beslut
Hur fungerar det? I den vänstra vågskålen ligger din trygghet tungt. Klicka på knapparna nedan för att addera skäl till att flytta (Push och Pull) i den högra vågskålen. Om den högra skålen blir tillräckligt tung övervinner du motståndet och migrationen utlöses!
Ingen lämnar hemmet om inte hemmet är käftarna på en haj.
Warsan Shire, Somalisk-brittisk poetHinder på vägen
I simulatorn ovan ser det enkelt ut: om faktorerna för att flytta väger tyngre än tryggheten så flyttar man. Men i verkligheten finns det nästan alltid intervenerande hinder (hinder på vägen). Det spelar ingen roll hur mycket du vill flytta från ett krig eller till ett välbetalt jobb om det finns fysiska eller politiska murar i vägen.
Exempel på sådana hinder är stängda nationsgränser, krav på dyra visum, höga resekostnader, vidsträckta hav eller till och med språkbarriärer. Många människor som har extremt starka push-faktorer (som till exempel extrem fattigdom) kan tyvärr inte migrera överhuvudtaget, just för att de saknar de ekonomiska resurserna för att ta sig förbi dessa hinder.
Tre Livsöden
Beroende på om push- eller pull-faktorerna väger tyngst, delar geografer ofta in migration i tre huvudgrupper. Klicka på korten nedan för att läsa om verkliga historiska mönster.
Svensken
Frivillig Migration
Mellan 1850 och 1930 lämnade 1,3 miljoner svenskar (en femtedel av befolkningen!) landet. Det var ofta fattiga bönder som såg en chans till ett bättre liv tvärs över Atlanten.
Ingenjören
Arbetskraftsinvandring
En välutbildad mjukvaruutvecklare från Indien flyttar till Stockholm. Hen tvingades inte fly från sitt hem, utan ”drogs” aktivt till Sverige på grund av enormt starka pull-faktorer inom IT-sektorn.
Familjen
Påtvingad Migration (Flykting)
När inbördeskriget bröt ut i Syrien rasade bomberna över civila hem. Detta var inte ett val för en högre lön. Push-faktorerna (livsfara) var överväldigande och man tvingades lämna allt för att överleva.
Det är viktigt att komma ihåg att det största flyttmönstret i världen just nu inte är mellan olika länder (internationell migration) – utan inom länder (intern migration). Det absolut vanligaste exemplet på detta är urbanisering, vilket innebär att människor flyttar från landsbygden in till storstäderna.
Varför urbaniserar vi i så snabb takt? Eftersom storstäder är proppfulla av starka Pull-faktorer som universitet, specialiserade sjukhus, ett brett kulturutbud och tusentals spännande jobb. Samtidigt knuffar Push-faktorer på landsbygden – som att maskiner ersätter mänsklig arbetskraft inom jordbruket – in de unga generationerna till staden. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i urbana miljöer.