Djupdykning · Franska Revolutionen

Skräckväldet (1793–1794)

Hur kunde revolutionens vackra ord om ”frihet, jämlikhet och broderskap” sluta med att över 30 000 människor fick sina huvuden avhuggna?

”Skräck är ingenting annat än snabb, sträng och obeveklig rättvisa.”
– Maximilien de Robespierre

År 1789 hade det franska folket gjort uppror. Man hade kastat ut det orättvisa ståndssamhället och skrivit en deklaration om mänskliga rättigheter. Allt såg ut att gå mot ljusare tider. Men bara fyra år senare, hösten 1793, hade Frankrike förvandlats till en livsfarlig diktatur där minsta felsteg kunde leda till döden.

Denna mörka period kallas för Skräckväldet (eller La Terreur på franska). Men varför hände det?

1. Varför startade Skräckväldet? (Panik och Paranoia)

För att förstå Skräckväldet måste man förstå den extrema press Frankrike befann sig under år 1793. Revolutionen höll på att kollapsa från två håll samtidigt:

  • Yttre fiender (Krig): Europas andra kungariken avskydde revolutionen. De hade förklarat krig och deras arméer var på väg mot Paris för att krossa revolutionärerna.
  • Inre fiender (Uppror): Inne i Frankrike fanns många som tyckte att revolutionen gått för långt. Bönder och katoliker startade väpnade uppror mot ledarna i Paris.

I denna totala krissituation skapades Välfärdsutskottet. Det var en liten grupp män som fick diktatorisk makt för att ”rädda revolutionen till varje pris”. Deras ledare hette Maximilien de Robespierre.

Testa Lagen om misstänkta

I september 1793 införde Robespierre ”Lagen om misstänkta”. Den gjorde det olagligt att ens verka misstänkt. Du är nu domare i Revolutionstribunalen. Vilka av dessa fyra personer ska du fria, och vilka ska skickas till giljotinen?

Bagaren Pierre

”Jag klagade igår på att staten har satt priset på mjöl så lågt att jag går i konkurs. Jag kan inte baka bröd!”
DÖMD!

Greve d’Artois

”Jag flydde landet 1789 för att rädda min familj, men jag återvände nyss för att sälja mitt slott.”
DÖMD!

Journalisten Camille

”Jag har stöttat revolutionen sedan dag ett, men jag skrev nyligen att vi kanske dödar för många människor nu?”
DÖMD!

Bonden Jean

”Jag är bara en vanlig bonde, men min granne ljög och sa till vakterna att jag hyllade kungen i sömnen.”
DÖMD!

2. Giljotinen – Den ”humana” dödsmaskinen

När man tänker på Franska revolutionen tänker man på Giljotinen. Den uppfanns faktiskt av en läkare (Dr. Guillotin) med en god tanke: Innan revolutionen torterades fattiga människor till döds, medan adeln fick det ”fina” straffet att snabbt få huvudet avhugget med ett svärd.

Giljotinen skulle göra döden jämlik och smärtfri för alla. Maskinen blev snabbt en symbol för Skräckväldet. På torgen i Paris satt folk och stickade och jublade medan huvuden rullade, ibland över 50 stycken på en enda eftermiddag.

Testa mekanismen

Varför blev just fallbilan revolutionens symbol? Testa effektiviteten.

Fakta om Fallbilan:
Bladet vägde runt 40 kilo och föll från cirka 2 meters höjd med enorm kraft. Den skarpa vinkeln på bladet gjorde att det inte krossade, utan skivade rent. Det tog mindre än en hundradels sekund för bladet att passera. Maskinen var så effektiv att man kunde avrätta en person i minuten.

Mytkrossaren: Vilka var det egentligen som halshöggs?

Många tror att det nästan uteslutande var kungen, drottningen och rika adelsmän i vita peruker som avrättades under Skräckväldet. Klicka på knappen för att se den chockerande sanningen från arkiven!

Adeln (De rika)
8%
Prästerna
6%
Medelklassen
14%
Bönder & Arbetare
72%

Som statistiken visar var det ironiskt nog det ”vanliga folket” – samma människor som revolutionen var tänkt att hjälpa – som drabbades absolut hårdast av terrorn.

3. Robespierre – Diktatorn som förlorade huvudet

Maximilien de Robespierre kallades för ”Den omutlige”. Han var en advokat som levde oerhört enkelt och som verkade genuint besatt av idén om dygd och rättvisa. Men han var också paranoid. Han var övertygad om att det enda sättet att rädda demokratin var att rensa ut alla som inte var ”rena” revolutionärer.

”Utan dygd är terrorn ödesdiger; utan terror är dygden maktlös.” Robespierres försvarstal för Skräckväldet, 1794

Under våren 1794 spårade det ur totalt. Robespierre började avrätta sina egna vänner och andra revolutionsledare (som Georges Danton) för att de tyckte att man borde sakta ner dödandet.

Slutet: Till slut blev de andra politikerna i nationalförsamlingen livrädda. De insåg att vem som helst av dem kunde bli Robespierres nästa offer. I slutet av juli 1794 gjorde de uppror, grep Robespierre och skickade honom – ironiskt nog – till samma giljotin där han mördat så många andra. Skräckväldet var över.

Testa dina kunskaper: Skräckväldet Quiz

Fråga 1 av 5
Laddar fråga…
0
av 5

Resultat

Öva inför provet: Analys & Reflektion

Dessa analysfrågor handlar om demokratins gränser, ett ämne som är precis lika aktuellt idag som det var 1793.

Reflektera
Robespierre menade att man var tvungen att använda diktatur och terror för att ”rädda” demokratin och friheten. Kan man försvara demokratin med antidemokratiska metoder?
Tankar för ett nyanserat svar:
Detta är en klassisk SO-fråga! Ett bra svar ser saken från två håll:

Å ena sidan: I extrem krigstid kan en nation ibland behöva snabba, hårda beslut (undantagstillstånd) för att inte krossas av sina fiender.
Å andra sidan: När man börjar använda terror som verktyg tenderar det att bli permanent. Om man dödar sina motståndare för att skydda ”yttrandefriheten”, har man ju redan förstört den. Resultatet av Skräckväldet blev ju inte mer frihet, utan bara rädsla.
Analysera orsak/konsekvens
Varför var det oftast bönder och vanliga arbetare som avrättades under Skräckväldet, och inte adelsmän?
Tips för ett A-svar:
Här ska du koppla ihop historiska fakta.
1. Många ur adeln (de med pengar) hade redan flytt landet (”emigranterna”) när revolutionen blev radikal, så de fanns inte kvar att avrätta.
2. Ute i landsorten (t.ex. Vendée) var bönderna väldigt religiösa. När revolutionen attackerade den katolska kyrkan, gjorde bönderna uppror och massakrerades sedan som ”fiender till revolutionen”.