Det började inte med en önskan om självständighet. Det började med kvitton, stämplar och skatter. Kolonisterna i Nordamerika såg sig själva som stolta britter – fram tills det brittiska imperiet började behandla dem som en inkomstkälla utan rättigheter.
Priset för segern
Mellan 1756 och 1763 utkämpades Sjuårskriget. Storbritannien besegrade Frankrike och säkrade makten över Nordamerika. Men kriget var fruktansvärt dyrt. Den brittiska statskassan gapade tom.
Kung Georg III och parlamentet i London tyckte lösningen var självklar: Eftersom de brittiska trupperna hade skyddat kolonisterna i Amerika mot fransmännen, borde kolonisterna vara med och betala notan. London började införa nya skatter och tullar.
Kolonisterna var rasande. Inte nödvändigtvis för att skatterna var så höga, utan för principen. De hade inga representanter i det brittiska parlamentet i London. Deras stridsrop ekade genom hamnstäderna: ”No taxation without representation!” (Ingen skatt utan medbestämmande).
”De kände sig som britter. London behandlade dem som undersåtar.”
Bröder mot bröder
I historieböckerna låter det ofta som att alla i Amerika hatade kungen. I verkligheten var befolkningen djupt splittrad. Amerikanska revolutionen var inte bara ett krig mot Storbritannien – det var också ett inbördeskrig mellan grannar.
”Vi föds fria!”
Patrioterna anslöt sig ofta till grupper som Sons of Liberty. De bestod av köpmän, hantverkare och bönder. De menade att den brittiska kronan brutit det sociala kontraktet genom att stifta lagar för Amerika utan amerikaners medgivande. För dem handlade det om grundläggande friheter inspirerade av upplysningen. Cirka en tredjedel av befolkningen var övertygade patrioter.
”Kungen är vår beskyddare”
Lojalisterna kände djup samhörighet med Storbritannien. De menade att skatterna var ett rimligt pris för beskyddet av den starkaste flottan i världen. Att göra uppror ansågs vara förräderi, farligt och omoraliskt. Många lojalister trakasserades brutalt av patrioter (t.ex. tjärades och rullades i fjädrar). Uppskattningsvis 20-30% av kolonisterna var lojalister.
Över gränsen
Spänningen nådde kokpunkten 1773. London hade gett det Brittiska Ostindiska Kompaniet monopol på teförsäljning i Amerika och sänkt skatten på teet – men skatten fanns fortfarande kvar som en maktdemonstration från parlamentet.
Natten den 16 december 1773. Boston.
Tre brittiska fartyg ligger i Bostons hamn, fullastade med te. Som medlem i ”Sons of Liberty” vet du att om teet lastas i land, godkänner ni i praktiken Londons rätt att beskatta er. Guvernören vägrar låta skeppen vända. Tusentals arga människor har samlats. Vad gör du?
Britternas reaktion på Boston Tea Party var stenhård. Hamnen stängdes och militärt styre infördes. Detta var gnistan som fick kriget att brisera. I april 1775 ekade de första skotten i Lexington och Concord. Året därpå, den 4 juli 1776, antog kolonierna den historiska Självständighetsförklaringen (Declaration of Independence).
De vackra orden och den mörka paradoxen
Thomas Jefferson var huvudförfattare till Självständighetsförklaringen. Den är fylld av upplysningens vackraste ideal om frihet. Men dokumentet döljer också historiska motsägelser.
Historisk Paradox
”All men are created equal” (Alla män är skapade lika) gällde 1776 enbart vita män med egendom. Kvinnor, ursprungsbefolkning och slavar exkluderades helt. Författaren Thomas Jefferson ägde själv över 600 slavar under sin livstid.Upplysningens idéer
”Unalienable Rights” (Okränkbara rättigheter) var direkt lånat från den brittiske filosofen John Locke. Tanken var revolutionerande: kungen gav inte folk rättigheter – rättigheterna var medfödda, och statens enda uppgift var att skydda dem.Det amerikanska löftet
”Rätten till liv, frihet och strävan efter lycka” ersatte Lockes ursprungliga rätt till ”egendom”. Detta blev kärnan i ”Den amerikanska drömmen” – rätten att forma sitt eget öde fri från en enväldig stat.Hur kommer det sig att vi hör de högsta ropen om frihet från dem som äger slavar?
Dr. Samuel Johnson, brittisk författare (1775)Efter åtta år av krig, och med avgörande militärt och ekonomiskt stöd från Frankrike, tvingades Storbritannien år 1783 erkänna USA som en självständig nation. Världens första moderna republik var född.